Diskussion och tankar inför kommande år Föreningens verksamhet bedöms utan tvivel bidragit till att kunskapen om dagfjärilars förekomst och utbredning i Pite lappmark har ökat genom fler rapporterade fynd och fler engagerade rapportörer. Även om den allmänna trenden med ökat naturintresse och medborgar-forskning / ”citizen science” spelar in, bedöms insatser av föreningens medlemmar och olika inventeringar haft störst betydelse. Att anordna olika aktiviteter som lockar medlemmar med skilda förkunskaper är fortsatt viktigt. Föreningens satsning på att särskilt stimulera fjärilsintresset hos unga är också angeläget. Föreningens målsättning är att ha minst 100-talet aktiva medlemmar. Allas insatser är viktiga och behövs! Alla observationer och rapporteringar är av värde. Man behöver inte vara expert och det är inte bara viktigt att hitta svårbestämda eller ovanliga arter långt uppe till fjälls. Fjärilarna man ser i sin närhet, på tomten, skolgården, längs cykelvägen eller vägkanten är lika viktiga att rapportera. De kan också vara minst lika roliga att studera. Mottot ”gräv där du står” är aktuellt även när det gäller fjärilsinventering. Men det behövs förstås att alla fynd läggs in i artportalen. Föreningen ska fortsätta jobba för att fler medlemmar ska ha kunskap och känna sig trygga att rapportera sina fjärilsfynd i portalen. Vi ordnar studiekvällar och har kontaktpersoner som kan ge råd och hjälp. Att dokumentera var man gjort observationen och att fota fjärilen är viktigt när man är osäker eller gjort mer ovanliga fjärilsfynd.
Levnadssätt För många av de dagfjärilar som finns i Pite lappmark är kunskapen dålig när det gäller deras ekologi. Vad har de för livscykler? Hur många år lever de som larv, kan de övervintra både som larv och puppa? (Se annan artikel i detta nummer). Vad lever larven av, vilken är dess värdväxt eller värdväxter? Finns det arter som hinner med två generationer per säsong uppe hos oss under gynnsamma somrar? Utifrån flygtider verkar det som om det stämmer för tosteblåvinge, skogsvitvinge och rapsfjäril. Är det så, och hur är det med puktörneblåvinge? Föreningen kommer fortsätta inventera larver och hålla ögonen öppna på sensommaren för de tidiga arterna om de också kläcker och flyger en andra omgång.
Nya arter När vi tittar på olika arters utbredning i intilliggande landskap och provinser ser vi att det kan vara möjligt att förvänta oss att nya fjärilsarter dyker upp hos oss. Framöver kan vi kanske få träffa på bla. mindre blåvinge, kamgräsfjäril, vitgräsfjäril, eller ängsmetallvinge. Den hotade violetta guldvingen sprider sig långsamt men skulle kunna ha förutsättningar i Pite Lappmark. Till sist finns det säkert arter vi ännu inte hittat. Det skulle det ju var kul att finna flera fjällarter. Förutom att återupptäcka dvärgpärlemor skulle det vara fantastiskt roligt att få skåda tundragräsfjäril, arktisk pärlemorfjäril och fjällsilversmygare också hos oss. Vem vet? Det är bara att ge sig ut med kikare, kamera och fjärilshåv!
Stort tack till! Alla ivriga inventerare, Lars Pettersson, svensk dagfjärilsövervakning. Göran Gustavssons Foundation, Arjeplogs kommun och Stockholms entomologiska förening
