Vår förening har sedan starten arbetat med inventeringar för att öka kunskapen om dagfjärilar inom Pite lappmark. Tanken är att det också ska ge underlag för någon form av fälthandbok om dagfjärilar i vårt område. Vad har vi då lärt oss hittills? Vad har vi gjort? Vilka dagfjärilar finns hos oss? Vad är intressant att veta mer om? Här kommer en redovisning så här långt efter föreningens fyra första år
Resultat Föreningen har under åren anordnat 12 gemensamma inventeringsdagar. Sammanlagt har ett 30 tal olika personer deltagit i dessa organiserade aktiviteter vid ett eller flera tillfällen. Utöver det har medlemmar inventerat på egen hand och/eller i mindre grupper. Ungas inventeringsintresse har särskilt stimulerats med låne- och gåvohåvar och fälthandböcker Antalet inrapporterade observationer till Artportalen av olika arter av dagfjärilar i Pite Lappmark har ökat från totalt 861 mellan åren 2000-2017 till hela 3 682 åren 2020- 2021. Det innebär mer än en fyrdubbling på fyra år. Antalet inrapporterade fjärilar har också ökat dramatiskt från 4 071 totalt åren 2000-2017 och uppgår nu till 15 141. Bara under år 2019 registrerades så många som 4 507 dagfjärilar i Pite lappmark. Likaså har antalet personer som varje år registrerar sina fynd av dagfjärilar i Pite Lappmark mer än fördubblats jämfört med åren innan föreningen bildades. Toppåret 2020 med 45 observatörer kan jämföras med år 2014 då endast fyra olika personer registrerade dagfjärilsfynd i provinsen. Alla som rapporterar är naturligtvis inte medlemmar i föreningen, men alla fynd tas med. I dagsläget har hela 58 av landets 128 olika arter av dagfjärilar inklusive dagsvärmare observerats i Pite Lappmark, 45 i Arjeplogs kommun och 45 i Arvidsjaurs kommun. I Arvidsjaur saknas 13 fjällfjärilar som förekommer i Arjeplog. På motsvarande sätt saknas i Arjeplogs kommun 13 arter, främst knutna till jordbruks- och skogslandskapet, som bara observerats i Arvidsjaurs kommun. Sex nya arter har tillkommit som inte tidigare observerats i Pite Lappmark, men är funna under åren 2018-2021, alla inom Arvidsjaurs kommun. Det är midsommarblåvinge (2018), turkos blåvinge (2019), silverblåvinge (2019), skogspärlemorfjäril (2019), skogsnätfjäril (2020), rovfjäril (2020). Dessutom har Arvidsjaur ett ytterligare nytt kommunfynd Frejas pärlemorfjäril (2018). Nya kommunfynd för Arjeplog under 2018-2021 är gulfläckig glanssmygare (2021), ängsblåvinge, (2019), citronfjäril (2021), ängspärlemorfjäril (2020) och mindre guldvinge (2021). Däremot är det tre arter som tidigare observerats i Pite Lappmark som inte återfunnits under 2018-2021. Det är svartfläckig glanssmygare, tidigare funnen år 2014 på Saltmyran i Arvidsjaur, dvärgpärlemorfjäril, tidigare funnen på fjället Tjäksa i Arjeplog och lappnätfjäril, tidigare funnen åren 2013 och 1962 i Arjeplogsfjällen. Under perioden har föreningen gjort fynd av larver av fyra olika dagfjärilsarter. Förutom den vanliga nässelfjärilslarven har även larver hittats av fjällfjärilarna högnordisk blåvinge, blomvisslare och fjällgräsfjäril. Läs mer om det i annan artikel i detta nummer. Sex rödlistade arter har rapporterats i Pite Lappmark varav fem i Arjeplogs kommun och en i Arvidsjaurs kommun. Lappnätfjäril, listas som sårbar (VU, vulnerable). Den har tidigare rapporterats i Arjeplogfjällen men inte återfunnits de senaste fyra åren. Turkos blåvinge listas också som sårbar. Den förekommer i den sydöstra delen av provinsen och har tillkommit under de senaste åren. Av arter som listas som nära hotade (NT, near threatened) förekommer högnordisk blåvinge, violettkantad guldvinge, högnordisk höfjäril och dvärgpärlemorfjäril. Den sistnämnda inte återfunnen sedan år 1947.
Diskussion och tankar inför kommande år Föreningens verksamhet bedöms utan tvivel bidragit till att kunskapen om dagfjärilars förekomst och utbredning i Pite lappmark har ökat genom fler rapporterade fynd och fler engagerade rapportörer. Även om den allmänna trenden med ökat naturintresse och medborgar-forskning / ”citizen science” spelar in, bedöms insatser av föreningens medlemmar och olika inventeringar haft störst betydelse. Att anordna olika aktiviteter som lockar medlemmar med skilda förkunskaper är fortsatt viktigt. Föreningens satsning på att särskilt stimulera fjärilsintresset hos unga är också angeläget. Föreningens målsättning är att ha minst 100-talet aktiva medlemmar. Allas insatser är viktiga och behövs! Alla observationer och rapporteringar är av värde. Man behöver inte vara expert och det är inte bara viktigt att hitta svårbestämda eller ovanliga arter långt uppe till fjälls. Fjärilarna man ser i sin närhet, på tomten, skolgården, längs cykelvägen eller vägkanten är lika viktiga att rapportera. De kan också vara minst lika roliga att studera. Mottot ”gräv där du står” är aktuellt även när det gäller fjärilsinventering. Men det behövs förstås att alla fynd läggs in i artportalen. Föreningen ska fortsätta jobba för att fler medlemmar ska ha kunskap och känna sig trygga att rapportera sina fjärilsfynd i portalen. Vi ordnar studiekvällar och har kontaktpersoner som kan ge råd och hjälp. Att dokumentera var man gjort observationen och att fota fjärilen är viktigt när man är osäker eller gjort mer ovanliga fjärilsfynd.
Ansvarsarter Med ansvarsarter brukar man mena rödlistade arter som har sitt enda eller ett av sina viktigaste utbredningsområden i ett land, region eller kommun. De arter som vi bedömer aktuella som ansvarsarter för Pite Lappmark är gråmarkerade i tabell 1. Det är de hotade, rödlistade, arter som idag förekommer eller har förekommit i provinsen. Dessutom har vi bedömt att vi har ett ansvar för sju andra arter. Det handlar om sällsynta arter där vi har jämförelsevis många fynd och lokaler ur ett nationellt /regionalt perspektiv. Levnadssätt För många av de dagfjärilar som finns i Pite lappmark är kunskapen dålig när det gäller deras ekologi. Vad har de för livscykler? Hur många år lever de som larv, kan de övervintra både som larv och puppa? (Se annan artikel i detta nummer). Vad lever larven av, vilken är dess värdväxt eller värdväxter? Finns det arter som hinner med två generationer per säsong uppe hos oss under gynnsamma somrar? Utifrån flygtider verkar det som om det stämmer för tosteblåvinge, skogsvitvinge och rapsfjäril. Är det så, och hur är det med puktörneblåvinge? Föreningen kommer fortsätta inventera larver och hålla ögonen öppna på sensommaren för de tidiga arterna om de också kläcker och flyger en andra omgång.
Nya arter När vi tittar på olika arters utbredning i intilliggande landskap och provinser ser vi att det kan vara möjligt att förvänta oss att nya fjärilsarter dyker upp hos oss. Framöver kan vi kanske få träffa på ängssmygare, mindre blåvinge, kamgräsfjäril, vitgräsfjäril, ängsvitvinge eller ängsmetallvinge. Den hotade violetta guldvingen sprider sig långsamt men skulle kunna ha förutsättningar i Pite Lappmark. Vinbärsfuks dyker nog snart upp också i Arjeplogs kommun. Till sist finns det säkert arter vi ännu inte hittat. Det skulle det ju var kul att finna flera fjällarter. Förutom att återupptäcka dvärgpärlemor skulle det vara fantastiskt roligt att få skåda tundragräsfjäril, arktisk pärlemorfjäril och silversmygare också hos oss. Vem vet? Det är bara att ge sig ut med kikare, kamera och fjärilshåv!
Stort tack till! Alla ivriga inventerare, Lars Pettersson, svensk dagfjärilsövervakning. Göran Gustavssons Foundation, Arjeplogs kommun och Stockholms entomologiska förening